Tanken bakom att skaffa denna blogg va väl att jag skulle skriva ur mitt hjärta å själ men jag har ändå varit feg å skrivit lite almänt bara....
Ska försöka att bätra mig med det men det är svårt.... Att ta bladet från tungan....
Det är så mycke som snurrar i mitt lilla huvud som jag inte vågar prata med vänner å bekant med men via kontakt med en del på msn har jag vågat börja prata mer.....
Dessa personer är guld värda i mitt flat liv....
Ja för er som inte har hajat innan JAG är homosexuell å har inga som hellst problem med det...
Kallar mig gärna flata men vet att det är ett mycke hårt ord å en del i min omgiving gillar det absolut inte...
Men vad är bättre??
Gay? Lite för amerikansk
Lesisk? Låter lite fjantigt om jag ska va ärlig...
Flakmope? *asg* Det va min kompis pappa som föreslog det.....
Nå ja tills någon hittar ett neutralt ord som passar så tror jag att jag fortsätter med flata....
Men varför ska man behöva katogorisera sig igentligen?? kanske min kompis mamma har helt rätt i att jag är ju bara Lina oavsätt vem jag gillar att ha sex med.... Eller hur...
Det gör ju ingen skillnad i min personlighet.......
Jag har komit ut mycke sent i livet.
Poleten ramlade ner för mig för runt sommaren 04.... Började sedan komma ut till vänner på hösten. Än så länge är det bara en vän som har reagerat med "VAAAAAAAAAAA" men sen sa hon "ok... coolt"..
Alla andra har i princip sagt... "Ja det visste jag väl redan....!"
Men varför har ingen berättat för mig då... *asg*
Nä men allvar...
När jag dejtade killar (vilket jag började sent med) kändes det inte rätt, fast jag kunde inte sätta fingret på vad som inte va rätt...
Trode väl bara att det var fel på mig.
Sen undet många år kände jag mig bara asexuell...
Inte intresserad alls av någon eller något...
Men sen började det en tjej på mitt jobb.... Inget speciellt med henne så där men jag fick tunghäfta å kunde knappt andas eller såga hej när hon va i närheten...
Det va då jag började funder på riktigt.... Det kändes så RÄTT. Att har känslor för en tjej... fast samtidigt mycke märkligt...
Men när jag började prata med mina vänner om det så kändes det bara bättre å bättre å nu är jag här... FLATA fullt ut... *ler*
Efter att ha kommit ut tog det rätt lång tid innan jag kom för mig att börja leta efter kontakt med andra flator...
Ingen i min direkat närhet har eller är flata men jag hittade en kollega som är bi så jag hängde på henne å hennes tjej när de gick ut. Så underbart att få komma in i en miljö där man inte va udda...
Fast det kan ha att göra med allt mentalt skit man fått tryckt i sig sen man va liten oxå att man har känt sig "dum", "udda" å "anorlunda"..
Nu har jag många härliga vänner som hör till HTB-världen å fan vad härligt det är att va del av två så anorlunda världar å va accepterad i båda..
Jag är jag å bara JAG.
Har även provat på att dejta men tydligen är jag inte ämnade att ha flickvän nu för jag har blivit dumpad båda gångerna... Hummmmmmmm..
Men man lär så länge man lever har jag hört.. *ler*
Nu tar jag det nya året som det kommer. En dag i sänder å träffar vem jag vill å pratar med vem jag vill...
Man kan aldrig ha förmånga härliga människor i sitt liv....
Den dagen HON men stort H kommer in i mitt liv är jag redo men tills dess har jag ju min älskade Zigge att dela vardagen med....
Sköt om er...
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar