Ruttet...

Här med deklarerar jag 2011 som ett riktigt ruttet år, detta trots att det inte gått merän 4,5 mån av året.
Men för att detta år ska kunna bli bra ska det nog till merän ett mirakel.

I går fick jag redag på att A.J, den lätt blyga, snälla å trevliga "lilla" (som han va yngst i klassen) killen efter så där 8 år av kamp mot canser förlorat å somnat in.
Han fick inte ens fylla 30 år.
Hur kan livet få va så orättvist??????

Här om dagen höll Monica J's pappa att strycka med i en olycka å med en ängels hårsmån (troligtvis Magnus) klarade sig. Även om han idag har det tufft å kommer att få kämpa länge har det vänt.
Denna man som jag träffat en gång å då han döpte mig till flakmoppen.
En underbar man.
Så jag sänder en stor kram till hela familjen J.

Själv blir jag lämnad, utvecklar astma å bryter en tå så jag ser inte fram emot de kommande månaderna.
Fast det fins ju hopp om att det inte kan bli värre än vad som varit hittills.

Så alla där ute.
Ta hand om dom ni älskar.

Tiden....

Klockan går fort ibland.
Dagarna far å man hinner inte riktigt göra det man hade tänkt.

Sitter just nu i soffan hemma hos R å C i Västerås.
Kom ner i går å idag har vi varit på M.E's begravning.
En mycke jobbig dag men en underbar sermoni. Mycke tårar men även en del leende.
Allt i minne av M.E. Kändes bara så rätt.
Hela kapell fullt med människor som älskar, saknar å mins henne med värme.

Efter det har vi tre bara varit idag.

Får se om jag åker hem i morgon eller stannar till söndag.